Fyll i fakturan och när kunden betalade, eller lämna dagens datum om fakturan fortfarande är obetald. Räknaren använder räntelagens nivå: referensräntan plus åtta procentenheter.
Så räknas dröjsmålsräntan
Om inget annat har avtalats får du enligt räntelagen ta ut dröjsmålsränta med högst referensräntan plus åtta procentenheter. Riksbanken bestämmer referensräntan för ett kalenderhalvår i taget. För perioden 1 juli–31 december 2026 är den 2,00 procent, vilket ger en dröjsmålsränta på 10 procent per år. Kontrollera nivån hos Riksbanken om du räknar på en annan period.
Räntan räknas på fakturabeloppet inklusive moms. Däremot får du inte ta ut ränta på avgifter som fakturaavgift, påminnelseavgift eller inkassoavgift.
Avtalad förfallodag eller bara ett datum på fakturan?
Det spelar roll om ni har kommit överens om betalningstiden i förväg, till exempel i ett avtal eller i villkor som kunden har godkänt. Då löper räntan från förfallodagen. Om du bara har skrivit en förfallodag på fakturan får räntan börja löpa först 30 dagar efter att fakturan skickades. Räknaren tar hänsyn till det när du väljer ”Nej” i rutan om avtalad förfallodag.
Förseningsersättning på 450 kronor
Säljer du till ett annat företag och har rätt till dröjsmålsränta kan du dessutom kräva en förseningsersättning på 450 kronor. Den gäller inte när kunden är en privatperson. Om du har rätt till förseningsersättningen behöver kunden betala dina påminnelse- och inkassokostnader bara till den del de överstiger 450 kronor.
Räknaren gör en förenklad beräkning med en och samma referensränta för hela perioden och 365 dagar per år. Sträcker sig förseningen över ett halvårsskifte kan referensräntan ha ändrats.
Läs också vad som ska stå på en faktura – tydliga betalningsvillkor gör det enklare om kunden betalar sent.
Källor: Räntelagen (1975:635), lagen om ersättning för inkassokostnader m.m. och Riksbankens uppgift om referensräntan.